life is a fuckin bitch

alltså jag vet att jag är urusel på att skriva och jag önskar verkligen att det blev som förr då jag uppdaterade nästan varje dag. Men jag tycker inte heller att jag ska be om ursäkt för det är ju min blogg och jag gör vad jag vill med den! :)

Har en massa bilder liggandes om en utekväll med tjejerna och midsommar med morfar och middagen med mina vänner i Arjeplog. Då vi gick upp på storberget tillsammans, ja det finns hur mycket som helst att skriva om men jag har ingen ork.

mitt liv är inte riktigt så som det borde vara. Att jag ska vara nöjd och glad göra det jag tycker är kul. men just nu är det inte så, jag är ledsen kan inte äta ordentligt och jag gråter minst 3 ggr per dag. kan bara säga att det verkliga livet gör ont som fan och man vet inte vad man ska ta sig till eller hur man gör rätt val. hur vet jag att jag inte kommer ångra mig. hur gör jag för att inte såra andra? hur gör jag för att smärtan ska bli som minst? att lägga sig och dö hade varit det bästa sättet. men osjälvisk som jag är kan jag inte med sånt trams.

kan inte jag få växa upp och bli stark som en solros och alltid se livets ljusa sidor. men just nu plågas jag av tankar och jag står vid ett vägskäl i livet som inte bara har två vägar att välja utan 4-5 stycken. hur gör man hur säger man vad man vill eller hur säger man det man tror man vill men tror kanske att man vill en annan sak med. fy fan varför känns det som om någon är död eller har blivit en riktig tjuv som har snott mina pengar. en död kan ju inte ställa sig upp igen och vara odöd. så kanske inte det men mer som en tjuv som snott alla mina pengar. En tjuv kan ju faktiskt gå ur gamla vanor och lämna igen sakerna men hur ska man någonsin lita på att det aldrig blir så igen? jag vet inte. jag vill växa och bli stor och tjuven måste nog också det för att bevisa för sig själv att det inte sker igen och lär sig att var självständig och inte förlita sig på alla andra. kanske behöver vi alla just nu kanske gå skilda vägar.

kanske oavsett vilken väg jag tar blir det bra men jag måste ta min väg just nu sluta följa andras drömmar och göra mina egna och lära mig vem jag är. för jag måste säga att man tror man vet vem man är och kan allt när man är 19år gammal. men man inser snabbt att det är så lite där ute som jag inte vet och speciellt vem är jag? vad gör jag?

peace!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skriv en rad! :)

Topp #3 Rattikberget

I fredags gick jag och Madde och Ulf upp på Rattikberget. Vi fick låna en hund på vägen upp till toppen. Det var lite krångligt att ta sig u...

Populära inlägg